| 1 | En Psalm Davids, till att föresjunga; |
| 2 | Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. |
| 3 | Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet. |
| 4 | Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd. |
| 5 | Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig. |
| 6 | Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder. |
| 7 | Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat. |
| 8 | Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten. |
| 9 | Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda. |
| 10 | Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig. |
| 11 | Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar. |
| 12 | Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda. |
| 13 | Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig. |
| 14 | Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig. |
| 15 | Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig. |
| 16 | Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet. |
| 17 | Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris. |
| 18 | Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet. |
| 19 | De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes. Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem. Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra. |
