| 1 | På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. |
| 2 | Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi. |
| 3 | Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare. |
| 4 | Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid. |
| 5 | Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt. |
| 6 | Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade; |
| 7 | Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo. |
| 8 | Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. Sela. |
| 9 | Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig; |
| 10 | Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder. |
| 11 | Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom. |
| 12 | Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig. |
| 13 | Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd. |
| 14 | Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå, |
| 15 | Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare. |
| 16 | Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara, Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget. |
