| 1 | Herren sade till Mose: Nu skall du se hvad jag skall göra med Pharao; ty genom en väldig hand måste han släppa dem; han måste ännu genom en starka hand drifva dem ifrå sig utu sitt land. |
| 2 | Och Gud talade till Mose, och sade till honom: Jag är Herren; |
| 3 | Och hafver synts Abraham, Isaac och Jacob, att jag vill vara deras allsmägtige Gud; men mitt Namn Herre gjorde jag dem icke kunnigt. |
| 4 | Och gjorde jag mitt förbund med dem, att jag skulle gifva dem Canaans land; det land, der de uti vandrat hafva, der de främmande uti varit hafva. |
| 5 | Och hafver jag hört Israels barns suckan, hvilka de Egyptier med arbete förtunga; och hafver ihågkommit mitt förbund. |
| 6 | Derföre säg Israels barnom: Jag är Herren, och vill taga eder utur edar tunga i Egypten, och förlossa eder ifrån edar träldom; och vill frälsa eder med uträcktom arme och storom dom; |
| 7 | Och vill anamma eder för mitt folk, och vill vara edar Gud; att I förnimma skolen, att jag är Herren edar Gud, den eder utfört hafver utu de Egyptiers tunga; |
| 8 | Och fört eder in uti det land, öfver hvilket jag hafver upphäfvit mina hand, att jag skulle det gifva Abraham, Isaac och Jacob; det vill jag gifva eder till eget, Jag Herren. |
| 9 | Sådant allt sade Mose Israels barnom; men de hörde honom intet, för andans ångests skull, och för hårdt arbetes skull. |
| 10 | Då talade Herren med Mose, och sade: |
| 11 | Gack in, och tala med Pharao, Konungenom i Egypten, att han släpper Israels barn ut af sitt land. |
| 12 | Men Mose talade för Herranom och sade: Si, Israels barn höra mig intet, huru skall då Pharao höra mig? Dertill hafver jag oomskorna läppar. |
| 13 | Och så talade då Herren till Mose och Aaron, och gaf dem befallning till Israels barn, och till Pharao, Konungen i Egypten, att de skulle utföra Israels barn utur Egypten. |
| 14 | Desse äro hufvuden till deras fäders hus. Rubens, dens första Israels sons, barn äro desse: Hanoch, Pallu, Hezron, Charmi; det är Rubens slägte. |
| 15 | Simeons barn äro desse: Jemuel, Jamin, Ohad, Jachin, Zoar och Saul, den Cananeiska qvinnones son; det är Simeons slägte. |
| 16 | Desse äro Levi barnas namn i deras slägter: Gerson, Kehat, Merari. Men Levi vardt hundrade tretio och sju år gammal. |
| 17 | Gersons barn äro desse: Libni och Simei, i deras slägter. |
| 18 | Kehats barn äro desse: Amram, Jizear, Hebron, Usiel. Men Kehat vardt hundrade tretio och tre år gammal. |
| 19 | Merari barn äro desse: Maheli och Musi. Det är nu Levi slägte i deras ätter. |
| 20 | Och Amram tog sina faders syster Jochebed till hustru; den födde honom Aaron och Mose. Och vardt Amram hundrade tretio och sju år gammal. |
| 21 | Jizears barn äro desse: Korah, Nepheg, Sichri. |
| 22 | Usiels barn äro desse: Misael, Elzaphan, Sithri. |
| 23 | Aaron tog sig hustru, Elizeba, Amminadabs dotter, Nahessons syster; den födde honom Nadab, Abihu, Eleazar, Ithamar. |
| 24 | Korahs barn äro desse: Assir, Elkana, Abiassaph. Det äro nu de Korhiters slägter. |
| 25 | Men Eleazar, Aarons son, tog sig hustru af Putiels döttrar; den födde honom Pinehas. Desse äro nu hufvuden ibland fäderna till de Levitiska slägterna. |
| 26 | Desse äro Aaron och Mose, till hvilka Herren sade: Förer Israels barn utur Egypti land med deras härar. |
| 27 | De samme äro de, som talade med Pharao, Konungenom i Egypten, att de måtte utföra Israels barn utur Egypten, nämliga Mose och Aaron. |
| 28 | Och på den dagen talade Herren med Mose uti Egypti land; |
| 29 | Och Herren sade: Jag är Herren; tala till Pharao, Konungen i Egypten, allt det jag talar med dig. |
| 30 | Och han svarade för Herranom: Si, jag hafver oomskorna läppar, huru skall Pharao höra mig? |
