| 1 | En vis son är sins faders glädje; men en galen son är sine moders grämelse. |
| 2 | Orätt gods hjelper intet; men rättfärdighet friar ifrå döden. |
| 3 | Herren låter icke de rättfärdigas själar hunger lida; men han omstörter de ogudaktigas arghet. |
| 4 | En lat hand gör fattigan; men en idog hand gör rikan. |
| 5 | Den som församlar om sommaren, han är klok; men den som i andene sofver, han kommer på skam. |
| 6 | Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla. |
| 7 | De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås. |
| 8 | Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen. |
| 9 | Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda. |
| 10 | Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen. |
| 11 | Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla. |
| 12 | Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse. |
| 13 | Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris. |
| 14 | De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse. |
| 15 | Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga. |
| 16 | Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd. |
| 17 | Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill. |
| 18 | Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre. |
| 19 | Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok. |
| 20 | Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet. |
| 21 | Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap. |
| 22 | Herrans välsignelse gör rikan utan mödo. |
| 23 | En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå. |
| 24 | Hvad den ogudaktige fruktar, det vederfars honom; och hvad de rättfärdige begära, det varder dem gifvet. |
| 25 | Den ogudaktige är såsom ett väder, det framom går, och är icke mer till; men den rättfärdige består evigliga. |
| 26 | Såsom ättika gör ondt tandomen, och rök ögonen, så gör en försummelig dem ondt, som sända honom. |
| 27 | Herrans fruktan förmerar dagarna; men de ogudaktigas år varda förkortad. |
| 28 | Dens rättfardigas väntan skall fröjd varda; men de ogudaktigas hopp skall förtappadt varda. |
| 29 | Herrans väg är dens frommas tröst; men de ogerningsmän äro blödige. |
| 30 | Den rättfärdige varder aldrig nederslagen; men de ogudaktige skola icke blifva i landena. |
| 31 | Dens rättfärdigas mun bär fram vishet; men de vrångas mun skall utrotad blifva. |
| 32 | Dens rättfärdigas läppar lära helsosam ting; men de ogudaktigas mun är vrång. |
