| 1 | Ett mjukt svar stillar vrede; men ett hårdt ord kommer harm åstad. |
| 2 | De visas tunga gör lärdomen ljuflig; de dårars mun utsputar alltid galenskap. |
| 3 | Herrans ögon skåda i all rum, både onda och goda. |
| 4 | En helsosam tunga är lifsens trä; men en lögnaktig gör hjertans sorg. |
| 5 | En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok. |
| 6 | Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf. |
| 7 | De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så. |
| 8 | Dens ogudaktigas offer är Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig. |
| 9 | Dens ogudaktigas väg är Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad. |
| 10 | Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö. |
| 11 | Helvete och förderf är för Herranom; huru mycket mer menniskornas hjerta? |
| 12 | En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa. |
| 13 | Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet. |
| 14 | Ett klokt hjerta handlar visliga; men de öfverdådige dårar regera dårliga. |
| 15 | En bedröfvad menniska hafver aldrig en god dag; men ett godt mod är ett dageligit gästabåd. |
| 16 | Bättre är något lite med Herrans fruktan, än en stor skatt med oro. |
| 17 | Bättre är en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat. |
| 18 | En sticken man kommer träto åstad; men en tålig man stillar kif. |
| 19 | Dens latas väg är full med törne; men de frommas väg är väl slät. |
| 20 | En vis son fröjdar fadren, och en galen menniska skämmer sina moder. |
| 21 | Enom dåra är galenskapen en glädje; men en förståndig man blifver på rätta vägenom. |
| 22 | De anslag varda till intet, der icke råd är med; men der månge rådgifvare äro, blifva de beståndande. |
| 23 | Det är enom glädje, att man honom skäliga svarar, och ett ord i sinom tid är ganska täckeligit. |
| 24 | Lifsens väg leder den visa uppåt, på det han skall undvika helvetet, som nedatill är. |
| 25 | Herren skall nederslå de högfärdigas hus, och stadfästa enkones gränso. |
| 26 | De argas anslog äro Herranom en styggelse; men ett skäligit tal är täckt. |
| 27 | Men girige förstörer sitt eget hus; men den som mutor hatar, han skall lefva. |
| 28 | Dens rättfärdigas hjerta betänker, hvad svaras skall; men de ogudaktigas mun utöser ondt. |
| 29 | Herren är långt ifrå de ogudaktiga; men de rättfärdigas bön hörer han. |
| 30 | Ett blidt ansigte gläder hjertat; ett godt ryckte gör benen fet. |
| 31 | Det öra, som hörer lifsens straff, det skall bo ibland de visa. |
| 32 | Den som icke låter sig aga, han gör sig sjelf till intet; men den som straff hörer han varder klok. |
| 33 | Herrans fruktan är en tuktan till vishet, och förr än man till äro kommer, måste man lida. |
