| 1 | Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla, |
| 2 | Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit. |
| 3 | Ty om du far derefter med flit, och beder derom; |
| 4 | Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt; |
| 5 | Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna. |
| 6 | Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd. |
| 7 | Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma; |
| 8 | Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg. |
| 9 | Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg. |
| 10 | Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer, |
| 11 | Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig; |
| 12 | Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är; |
| 13 | Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar. |
| 14 | De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende; |
| 15 | Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar; |
| 16 | Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver; |
| 17 | Och öfvergi!ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund; |
| 18 | Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade; |
| 19 | Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg; |
| 20 | Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene. |
| 21 | Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva; |
| 22 | Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda. |
