| 1 | Hvilken som emot straff genstörtig är, han skall med hast förderfvad varda, utan all hjelp. |
| 2 | När de rättfärdige månge äro, så glädes folket; men när den ogudaktige regerar, så suckar folket. |
| 3 | Den som vishet älskar, han gläder sin fader; men den som skökor uppehåller, han mister sina ägodelar. |
| 4 | En Konung upprätter landet genom rätt; men en girig förderfvar det. |
| 5 | Den som smekrar med sin nästa, han utbreder ett nät för hans fötter. |
| 6 | När en ond syndar, besnärjer han sig sjelf; men en rättfärdig fröjdar sig, och hafver glädje. |
| 7 | Den rättfärdige känner den fattigas sak; den ogudaktige aktar ingen förnuft. |
| 8 | De bespottare föra en stad i olycko; men de vise stilla vrede. |
| 9 | När en vis med en dåra till handel kommer, han vare vred eller glad, så hafver han dock ingen ro. |
| 10 | De blodgirige hata den fromma; men de rättfärdige vårda sig om hans själ. |
| 11 | En dåre gjuter sin anda allan ut; men en vis man håller tillbaka. |
| 12 | En herre, som till lögn lust hafver, hans tjenare äro alle ogudaktige. |
| 13 | Fattige och ockrare bo ibland hvarannan; begges deras ögon upplyser Herren. |
| 14 | En Konung, som de fattiga troliga dömer, hans säte blifver evigliga beståndandes. |
| 15 | Ris och straff gifver vishet; men ett barn, som hafver sjelfsvåld, skämmer sina moder. |
| 16 | Der månge ogudaktige äro, der äro många synder; men de rättfärdige skola se deras fall. |
| 17 | Tukta din son, så skall han vederqvicka dig, och göra dine själ vällust. |
| 18 | När Prophetien ute är, så förskingras folket; men väl är honom, som lagen vid magt håller. |
| 19 | En tjenare låter icke näpsa sig med ordom; förty, om han än förstår det, så tager han sig dock intet deraf. |
| 20 | Ser du en, som snar är till att tala, det är mera hopp uppå en dåra, än uppå honom. |
| 21 | Om en tjenare varder af ungdom kräseliga hållen, så vill han sedan vara en herre. |
| 22 | En vredsam man kommer träto åstad, och en harmse man gör många synder. |
| 23 | Menniskones högfärd skall omstörta henne; men ära skall upphöja den ödmjuka. |
| 24 | Den som med tjufvar del hafver, hörer bannas; och säger icke till, han hatar sitt lif. |
| 25 | Den som rädes för menniskom, han kommer på fall; men den som sig förlåter uppå Herran, han varder beskyddad. |
| 26 | Månge söka ens Förstas ansigte; men hvars och ens dom kommer af Herranom. |
| 27 | En orättfärdig man är dem rättfärdigom en styggelse; och den som på en rätt väg är, han är dens ogudaktigas styggelse. |
