| 1 | Och Herren talade med Mose, och sade: |
| 2 | Säg Israels barnom, och tag af dem tolf stafrar, af hvar och en sins faders hus Första en, och skrif hvarsderas namn på hans staf. |
| 3 | Men Aarons namn skall du skrifva på Levi staf; ty ju för hvar sins faders hus höfvitsman skall vara en staf. |
| 4 | Och lägg dem in i vittnesbördsens tabernakel, för vittnesbördet, der jag betygar eder; |
| 5 | Och den som jag utväljandes varder, hans staf skall grönskas; på det att jag må stilla det knorrandet, som Israels barn knorra emot eder. |
| 6 | Mose talade med Israels barn; och alle deras Förstar fingo honom tolf stafrar, hvar försten en staf efter deras fäders hus; och Aarons staf var desslikes ibland deras stafrar. |
| 7 | Och Mose lade stafrarne inför Herran uti vittnesbördsens tabernakel. |
| 8 | Om morgonen, då Mose gick in uti vittnesbördsens tabernakel, fann han Aarons staf af Levi hus grönskas, och blomstren utgångna, och mandel bära. |
| 9 | Och Mose bar ut alla strafrarna ifrå Herranom för all Israels barn, så att de sågo det, och hvar och en tog sin staf. |
| 10 | Då sade Herren till Mose: Bär Aarons staf åter inför vittnesbördet, att han förvarad varder för ett tecken till de olydiga barnen; att deras knorrande uppå mig må återvända, att de icke dö. |
| 11 | Mose gjorde såsom Herren honom budit hade. |
| 12 | Och Israels barn sade till Mose: Si, vi förgås, och blifve borto; vi förminskas, och vardom alle. |
| 13 | Ho som kommer intill Herrans tabernakel, han dör: skole vi då platt förödas? |
