| 1 | Och Zelaphehads döttrar, Hephers sons, Gileads sons, Machirs sons, Manasse sons, utaf Manasse slägt, Josephs sons, benämnda Mahela, Noa, Hogla, Milca och Thirza, kommo fram; |
| 2 | Och de trädde för Mose, och för Presten Eleazar, och för Förstarna, och hela menighetena, inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel, och sade: |
| 3 | Vår fader är döder i öknene, och han var icke med i den menighetene, som uppsatte sig emot Herran i Korahs upplopp; utan är i sine synd död blefven, och hade inga söner. |
| 4 | Hvi skall då vår faders namn borto blifva utu hans slägt, ändock att han ingen son hade? Gifver oss ock arfvegods ibland vår faders bröder. |
| 5 | Mose förde deras sak inför Herran. |
| 6 | Och Herren sade till honom: |
| 7 | Zelaphehads döttrar hafva rätt sagt; du skall ock gifva dem arfvegods med deras faders bröder, och skall deras faders arf vända dem till. |
| 8 | Och säg Israels barnom: Om någor dör och hafver inga söner, så skolen I hans arf gifva hans döttrar. |
| 9 | Hafver han inga döttrar, skolen I gifva det hans bröder. |
| 10 | Hafver han inga bröder, så skolen I gifva det hans faderbroder. |
| 11 | Hafver han icke faderbroder, skolen I gifva det hans nästa fränder, som honom skylde äro i hans slägt, att de taga det in. Det skall vara Israels barnom för en lag och rätt, såsom Herren budit hafver Mose. |
| 12 | Och Herren sade till Mose: Stig upp på berget Abarim, och bese landet, som jag Israels barn gifva skall; |
| 13 | Och när du det sett hafver, skall du samka dig till ditt folk, såsom din broder Aaron samkad är; |
| 14 | Efter det I min ord olydige voren uti den öknene Zin, öfver menighetenes träto, då I mig helga skullen genom vattnet för dem. Det är det trätovattnet i Kades uti den öknene Zin. |
| 15 | Och Mose talade med Herranom, och sade: |
| 16 | Herren Gud öfver allt lefvande kött sätte en man öfver menighetena, |
| 17 | Som för dem ut och in går, och förer dem ut och in, att Herrans menighet icke skall vara såsom får utan herda. |
| 18 | Och Herren sade till Mose: Tag Josua till dig, Nuns son, hvilken en man är, der Anden uti är, och lägg dina händer på honom. |
| 19 | Och haf honom fram för Presten Eleazar, och för hela menighetena; och bjud honom för deras ögon; |
| 20 | Och lägg dina härlighet uppå honom, att hela menigheten af Israels barn är honom lydig. |
| 21 | Och han skall gå fram för Presten Eleazar; han skall rådfråga för honom genom Ljusens sätt inför Herranom. Efter hans mun skola ut och in gå, både han och all Israels barn med honom, och hela menigheten. |
| 22 | Mose gjorde såsom Herren honom böd; och tog Josua, och ställde honom fram för Presten Eleazar, och för hela menighetena; |
| 23 | Och lade sina hand uppå honom, och böd honom, såsom Herren med Mose talat hade. |
