| 1 | Då vardt Jesus förd af Andanom i öknena, på det han skulle försökas af djefvulen. |
| 2 | Och när han hade fastat i fyratio dagar och fyratio nätter, så hungrade honom. |
| 3 | Och frestaren gick fram till honom, och sade: Äst du Guds son, så säg, att desse stenar varda bröd. |
| 4 | Då svarade han, och sade: Det är skrifvet: Menniskan lefver icke allenast vid bröd, utan af hvart och ett ord, som går af Guds mun. |
| 5 | Då tog djefvulen honom med sig till den heliga staden, och satte honom öfverst på tinnarna af templet; |
| 6 | Och sade till honom: Äst du Guds Son, så gif dig härutföre; ty det är skrifvet: Han skall gifva sinom Änglom befallning om dig; och de skola bära dig på sina händer, att du icke skall stöta din fot emot stenen. |
| 7 | Då sade Jesus till honom: Det är ock skrifvet: Herran din Gud skall du icke fresta. |
| 8 | Då tog åter djefvulen honom med sig uppå ett ganska högt berg, och viste honom all rike i verldene, och deras härlighet; |
| 9 | Och sade till honom: Allt detta vill jag gifva dig, om du faller neder, och tillbeder mig. |
| 10 | Då sade Jesus till honom: Gack bort, Satan; ty det är skrifvet: Herran din Gud skall du tillbedja, och honom allena skall du tjena. |
| 11 | Då öfvergaf djefvulen honom; och si, Änglarna gingo fram, och tjente honom. |
| 12 | Då nu Jesus hörde, att Johannes var fången, drog han in i Galileen; |
| 13 | Och öfvergaf Nazareth, och kom, och bodde i Capernaum, som ligger vid hafvet, på gränson vid Zabulon och Nephthalim; |
| 14 | På det att fullkomnas skulle det som sagdt var genom Esaia Propheten, som sade: |
| 15 | Det landet Zabulon, och det landet Nephthalim, vid hafsens väg, på denna sidon Jordan, och den hedniska Galileen; |
| 16 | Folket, som satt i mörkret, hafver sett ett stort ljus; och dem, som bodde i dödsens ängd och skugga, är ett ljus uppgånget. |
| 17 | Ifrå den tiden begynte Jesus till att predika, och sade: Görer bättring; himmelriket är kommet hardt när. |
| 18 | När Jesus gick utmed det Galileiska hafvet, såg han två bröder, Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; de kastade sin nät i hafvet, ty de voro fiskare. |
| 19 | Och han sade till dem: Följer mig; jag vill göra eder till menniskors fiskare. |
| 20 | De öfvergåfvo straxt näten, och följde honom. |
| 21 | Och när han gick fram bätter, såg han två andra bröder, Jacob, Zebedei son, och Johannes, hans broder, i båten med deras fader Zebedeus, botande sin nät; och han kallade dem. |
| 22 | Straxt öfvergåfvo de båten, och sin fader, och följde honom. |
| 23 | Och Jesus gick omkring allt Galileiska landet, och lärde i deras Synagogor, och predikade Evangelium om riket, och botade allahanda sjukdom och krankhet i folket. |
| 24 | Och hans rykte gick öfver hela Syrien; och de hade till honom alla de der kranke voro af mångahanda sjukdom, och värkbrutna och besatta, och månaderasande och borttagna; och han gjorde dem alla helbregda. |
| 25 | Och honom följde mycket folk utaf Galileen, och utaf de tio städer, och utaf Jerusalem, och utaf Judeen, och utaf de land på denna sidon vid Jordan. |