| 1 | Och på tredje dagen vardt ett bröllop i Cana i Galileen; och Jesu moder var der. |
| 2 | Vardt ock desslikes Jesus buden, och hans Lärjungar, till bröllopet. |
| 3 | Och då vinet begynte fattas, sade Jesu moder till honom: De hafva intet vin. |
| 4 | Då sade Jesus till henne: Qvinna, hvad hafver jag med dig? Min tid är icke ännu kommen. |
| 5 | Då sade hans moder till tjenarena: Hvad han säger eder, det görer. |
| 6 | Så voro der sex stenkrukor, som satta voro efter sättet om Judarnas rening, hållandes hvardera tu eller tre mått. |
| 7 | Då sade Jesus till dem: Fyller upp krukorna med vatten; och de fyllde dem öfverfulla. |
| 8 | Och han sade till dem: Låter nu uti, och bärer till kökemästaren; och de båro. |
| 9 | När då kökemästaren smakade vinet, som vatten varit hade, och icke visste hvadan det kommet var; men tjenarena, som vattnet öst hade, visste det, kallade han brudgummen; |
| 10 | Och sade till honom: Hvar man sätter först fram det goda vinet, och när de äro vordne druckne, då det som sämre är. Du hafver gömt det goda vinet allt härtill. |
| 11 | Detta var det första tecken, som Jesus gjorde i Cana i Galileen, och uppenbarade sina härlighet; och hans Lärjungar trodde på honom. |
| 12 | Derefter for han ned till Capernaum, han och hans moder, och hans bröder, och hans Lärjungar; och blefvo der i få dagar. |
| 13 | Och var Judarnas Påska hardt när; och Jesus for upp till Jerusalem; |
| 14 | Och fann i templet dem som sålde fä, och får, och dufvor, och vexlare sittande. |
| 15 | Då gjorde han ena gissel af tåg, och dref dem alla ut af templet, med får och fä, och bortspillde vexlarenas penningar, och störte borden omkull. |
| 16 | Och sade till dem som dufvor sålde: Hafver detta bort hädan, och görer icke af mins Faders hus ett marknadshus. |
| 17 | Då kommo hans Lärjungar ihåg det som skrifvet är: Dins hus nitälskan hafver frätit mig. |
| 18 | Då svarade Judarna, och sade till honom: Hvad tecken låter du oss se, att du skall detta göra? |
| 19 | Svarade Jesus, och sade till dem: Slår detta templet neder, och i tre dagar vill jag det upprätta. |
| 20 | Då sade Judarna: I sex och fyratio år är detta templet uppbygdt, och du vill det upprätta i tre dagar! |
| 21 | Men han sade om sins kropps tempel. |
| 22 | Och när han var uppstånden ifrå de döda, kommo hans Lärjungar ihåg, att han hade det sagt dem; och trodde Skriftene, och det tal, som Jesus sagt hade. |
| 23 | Då han nu var i Jerusalem, om Påskana på högtidsdagen, trodde månge på hans Namn, då de sågo hans tecken, som han gjorde. |
| 24 | Men Jesus betrodde icke sig sjelfvan dem; ty han kände alla; |
| 25 | Och behöfde icke, att någor skulle vittna om menniskona; ty han visste väl hvad i menniskone var. |
