| 1 | Och gick Jesus framom, och såg en man, som var blind född. |
| 2 | Och hans Lärjungar sporde honom till, och sade: Rabbi, hvilken syndade, denne, eller hans föräldrar; att han skulle födas blind? |
| 3 | Jesus svarade: Hvarken hafver denne syndat, eller hans föräldrar; men på det Guds verk skola uppenbaras på honom. |
| 4 | Jag måste verka hans verk, som mig sändt hafver, medan dagen är; natten kommer, då ingen kan verka. |
| 5 | Så länge jag är i verldene, är jag verldenes Ljus. |
| 6 | Då han detta sagt hade, spottade han på jordena, och gjorde en träck af spotten, och smorde med träcken på dens blindas ögon; |
| 7 | Och sade till honom: Gack bort, och två dig i dammen Siloa (det betyder Sänder). Han gick, och tvådde sig; och kom igen, och hade sin syn. |
| 8 | Då sade grannarna, och de som honom förr sett hade, att han var en tiggare: Är icke denne den som satt och tiggde? |
| 9 | Somlige sade: Det är han; somlige sade: Han är honom liker. Men han sjelf sade: Det är jag. |
| 10 | Då sade de till honom: Huru vordo din ögon öppnad? |
| 11 | Svarade han, och sade: Den mannen, som kallas Jesus, gjorde en träck, och smorde min ögon, och sade till mig: Gack till dammen Siloa, och två dig. Och när jag gick, och tvådde mig, fick jag synen. |
| 12 | Då sade de till honom: Hvar är han? Sade han: Jag vet det icke. |
| 13 | Då hade de honom, som blind hade varit, till de Phariseer. |
| 14 | Och det var på en Sabbath, när Jesus gjorde träcken, och öppnade hans ögon. |
| 15 | Åter sporde honom ock de Phariseer, huru han hade fått synena. Han sade till dem: Han lade mig träck på ögonen, och jag tvådde mig, och hafver nu min syn. |
| 16 | Då sade någre af de Phariseer: Denne mannen är icke af Gudi, efter han icke håller Sabbathen. Somlige sade: Huru kan en syndig menniska göra dessa tecken? Och en tvedrägt var emellan dem. |
| 17 | Åter sade de till den blinda: Hvad säger du om honom, att han hafver öppnat din ögon? Då sade han: En Prophet är han. |
| 18 | Men Judarna trodde icke om honom, att han hade varit blind, och hade fått synena, tilldess de kallade föräldrarna, hans som synen hade fått; |
| 19 | Och sporde dem till, och sade: Är denne eder son, den I sägen vara blind född? Huru ser han nu? |
| 20 | Då svarade dem hans föräldrar, och sade: Vi vete, att denne är vår son, och att han var blind född. |
| 21 | Men huru han nu ser, vete vi icke; eller hvem hans ögon öppnat hafver, vete icke vi; han är åldrig nog, spörjer honom till; tale sjelf för sig. |
| 22 | Detta sade hans föräldrar derföre, att de räddes för Judarna; ty Judarna hade då redo beslutit emellan sig, att hvilken som bekände honom vara Christus, han skulle utkastas af Synagogon. |
| 23 | Fördenskull sade hans föräldrar: Han är åldrig nog, spörjer honom sjelf. |
| 24 | Åter kallade de mannen, som hade varit blind, och sade till honom: Gif Gudi ärona; vi vete, att denne mannen är en syndare. |
| 25 | Svarade han, och sade: Om han är en syndare, vet jag icke; ett vet jag, att jag var blind, och ser nu. |
| 26 | Åter sade de till honom: Hvad gjorde han dig? Huru öppnade han din ögon? |
| 27 | Han svarade dem: Jag sade det nu eder; hörden I det icke? Hvi viljen I nu åter höra det? Viljen I ock varda hans Lärjungar? |
| 28 | Då bannade de honom och sade: Var du hans Lärjunge; vi äre Mose lärjungar. |
| 29 | Vi vete, att Gud hafver talat till Mosen; men hvadan denne är, vete vi icke. |
| 30 | Då svarade den mannen, och sade till dem: Det är ju underligit, att I icke skolen veta hvadan han är; och likväl hafver han öppnat min ögon. |
| 31 | Vi vete, att Gud icke hörer syndare; utan den som är gudfruktig, och följer hans vilja efter, honom hörer han. |
| 32 | Ifrå verldenes begynnelse är icke; hördt, att någor hafver dens ögon öppnat, som hafver varit blind född. |
| 33 | Vore han icke af Gudi, så kunde han intet göra. |
| 34 | De svarade, och sade till honom: Du äst aller födder i synd, och vill lära oss! Och så drefvo de honom ut. |
| 35 | Och fick Jesus höra, att de honom utdrifvit hade; och när han fann honom, sade han till honom: Tror du på Guds Son? |
| 36 | Han svarade, och sade: Herre, ho är han, att jag må tro på honom? |
| 37 | Och Jesus sade till honom: Du hafver sett honom, och det är den som talar med dig. |
| 38 | Då sade han: Herre, jag tror; och han tillbad honom. |
| 39 | Och Jesus sade: Till en dom är jag kommen i denna verldena; att de, som icke se, skola varda seende, och de, som se, skola varda blinde. |
| 40 | Och någre af de Phariseer, som voro med honom, hörde detta, och sade till honom: Månne vi ock vara blinde? |
| 41 | Sade Jesus till dem: Voren I blinde, då haden I icke synd; men nu sägen I: Vi se; derföre blifver edor synd. |
