| 1 | Paulus, kallad till Jesu Christi Apostel, genom Guds vilja, och Sosthenes, broderen; |
| 2 | Guds församling, som är i Corintho, dem helgadom genom Christum Jesum, kalladom heligom; samt med allom dem som åkalla vårs Herras Jesu Christi Namn, uti hvart och ett rum, deras och vårt. |
| 3 | Nåd vare eder, och frid af Gudi vårom Fader, och Herranom Jesu Christo. |
| 4 | Jag tackar min Gud alltid för edra skull, för den Guds nåd, som eder gifven är genom Christum Jesum; |
| 5 | Att I uti all stycke rike vordne ären genom honom, i all ord, och all kunskap. |
| 6 | Såsom predikanen om Christo i eder kraftig vorden är; |
| 7 | Så att eder icke fattas någor gåfva, och vänten vårs Herras Jesu Christi uppenbarelse. |
| 8 | Hvilken eder ock stadfäster intill ändan, att I ostraffelige ären på vårs Herras Jesu Christi dag. |
| 9 | Ty Gud är trofast, genom hvilken I kallade ären till hans Sons Jesu Christi, vårs Herras, delaktighet. |
| 10 | Men, käre bröder, jag förmanar eder, vid vårs Herras Jesu. Christi Namn, att I talen alle ett, och att ibland eder ingen tvedrägt är; utan att I ären fullborda uti ett sinne och ene mening. |
| 11 | Ty mig är förekommet, mine bröder, om eder, med dem som tjena Chloe, att ibland eder äro trätor. |
| 12 | Men jag säger, som hvar och en af eder säger: Jag är Paulisk, jag är Apollisk, jag är Cephisk, och jag är Christisk. |
| 13 | Månn Christus vara söndrad? Månn Paulus vara korsfäst för eder? Eller ären I döpte i Pauli namn? |
| 14 | Jag tackar Gud, att jag ingen edra döpt hafver, utan Crispum, och Gajum; |
| 15 | Att ingen kan säga, att jag hafver i mitt namn döpt. |
| 16 | Desslikes döpte jag Stephane husfolk; sedan vet jag icke, om jag någon annan döpt hafver. |
| 17 | Ty Christus hafver icke sändt mig till att döpa, utan till att förkunna Evangelium; icke med klokt tal, på det Christi kors icke skulle omintet varda. |
| 18 | Ty det tal om korset är en galenskap dem som förtappas; men oss, som salige vardom, är det en Guds kraft; |
| 19 | Ty skrifvet är: Jag skall omintet göra de visas visdom, och de förståndigas förstånd skall jag förkasta. |
| 20 | Hvar äro de kloke? Hvar äro de Skriftlärde? Hvar äro denna verldenes vise? Hafver icke Gud denna verldenes vishet gjort till galenskap? |
| 21 | Ty efter verlden icke kunde genom sin visdom känna Gud i hans visdom, så täcktes Gudi med dåraktiga predikan frälsa dem som tro. |
| 22 | Efter det Judarna begära tecken, och Grekerna söka efter vishet; |
| 23 | Men vi predike den korsfästa Christum, Judomen en förargelse, och Grekomen en galenskap. |
| 24 | Men dem samma, Judom och Grekom, som kallade äro, predike vi Christum, Guds kraft, och Guds visdom. |
| 25 | Ty Guds galenskap är visare än menniskor, och Guds svaghet är starkare än menniskor. |
| 26 | Käre bröder, ser på edor kallelse; icke månge köttsliga vise, icke månge mägtige, icke månge ädlingar äro kallade. |
| 27 | Men det, som galet var för verldene, hafver Gud utvalt, på det han skulle göra de visa till skam; och det svagt var för verldene hafver Gud utvalt, på det han skulle göra det till skam som starkt är. |
| 28 | Och det, som var oädla, och föraktadt för verldene, hafver Gud utvalt, och det intet är; på det han skulle göra det till intet, som något är; |
| 29 | På det intet kött skall kunna berömma sig för honom; |
| 30 | Af hvilkom I ock ären i Christo Jesu, den oss af Gudi är gjord till visdom, och till rättfärdighet, och till helgelse, och till förlossning; |
| 31 | På det, som skrifvet står: Den som berömmer sig, han berömme sig i Herranom. |
