| 1 | Paulus Apostel, icke af menniskor, icke heller genom mennisko; utan genom Jesum Christum, och Gud Fader, som honom uppväckt hafver ifrå de döda; |
| 2 | Och alle bröder, som när mig äro, de församlingar i Galatien. |
| 3 | Nåd vare med eder, och frid af Gud Fader, och vårom Herra Jesu Christo; |
| 4 | Som sig sjelf för våra synder gifvit hafver, på det han skulle uttaga oss ifrå denna närvarande onda verld, efter Guds och vårs Faders vilja; |
| 5 | Hvilkom vare pris ifrån evighet till evighet. Amen. |
| 6 | Mig förundrar, att I så snarliga låten eder afvända ifrå den, som eder kallat hafver uti Christi nåd, till ett annat Evangelium. |
| 7 | Ändock intet annat är; utan att någre äro de eder förvilla, och vilja förvända Christi Evangelium. |
| 8 | Men om ock vi, eller en Ängel af himmelen, annorlunda predikade Evangelium för eder, än vi eder predikat hafve, han vare förbannad. |
| 9 | Såsom vi nu sadom, så säge vi än en tid: Om någor vore den eder predikar Evangelium annorlunda, än I undfått hafven, han vare förbannad. |
| 10 | Predikar jag nu menniskom eller Gudi till vilja? Eller söker jag täckas menniskom? Hade jag härtilldags velat täckas menniskom, så vore jag icke Christi tjenare. |
| 11 | Men jag gör eder vetterligit, käre bröder, att det Evangelium, som är predikadt af mig, är icke menniskligit. |
| 12 | Ty jag hafver det icke fått af mennisko, icke heller lärt; utan genom Jesu Christi uppenbarelse. |
| 13 | Ty I hafven väl hört min umgängelse fordom i Judaskapet, att jag öfvermåtton förföljde Guds församling, och förstörde henne; |
| 14 | Och växte till mer och mer i Judaskapet, utöfver många mina likar i mitt slägte; och höll mig strängeliga vid fädernas stadgar. |
| 15 | Men då Gudi täcktes, som mig af mins moders lif afskiljt hafver, och kallat mig genom sina nåd dertill; |
| 16 | Att han ville uppenbara sin Son genom mig, att jag skulle genom Evangelium förkunna honom ibland Hedningarna; straxt föll jag till, och befrågade mig intet derom med kött och blod; |
| 17 | Och kom icke heller till Jerusalem igen, till dem som voro Apostlar för mig, utan for bort i Arabien, och kom åter till Damascum. |
| 18 | Sedan, efter tre år, kom jag igen till Jerusalem, till att se Petrum; och blef när honom i femton dagar. |
| 19 | Men af de andra Apostlar såg jag ingen, utan Jacobum, Herrans broder. |
| 20 | Men det jag skrifver eder, si, Gud vet, att jag icke ljuger. |
| 21 | Derefter kom jag in uti de land Syrien och Cilicien. |
| 22 | Men jag var okänd till ansigtet för de Christeliga församlingar i Judeen; |
| 23 | Utan de hade allenast hört, att den som fordom förföljde oss, han predikar nu trona, som han fordom förstörde. |
| 24 | Och de prisade Gud för mina skull. |
