| 1 | Paulus och Timotheus, Jesu Christi tjenare, allom heligom i Christo Jesu, som äro i Philippis, samt med Biskopar och tjenare. |
| 2 | Nåd vare med eder, och frid af Gudi, vårom Fader, och Herranom Jesu Christo. |
| 3 | Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker på eder; |
| 4 | Hvilket jag alltid gör i alla mina böner för eder alla, och gör samma bön med glädje; |
| 5 | Att I ären delaktige vordne i Evangelio, ifrå första dagen intill nu; |
| 6 | Och förser mig detsamma, att den uti eder ett godt verk begynt hafver, han skall det ock fullborda, intill Jesu Christi dag; |
| 7 | Såsom mig rätt är, att jag den meningen hafver om eder alla; derföre att jag i minom bojom, i hvilkom jag försvarar och stadfäster Evangelium, hafver eder i mitt hjerta, såsom de der alle med mig delaktige ären i nådene. |
| 8 | Ty Gud är mitt vittne, huru jag åstundar eder alla af hjertans grund i Jesu Christo; |
| 9 | Och beder, att edar kärlek ju mer och mer må rik varda i all kunskap, och i allt förstånd; |
| 10 | Att I mågen bepröfva hvad bäst är; på det I mågen vara rene, och ingom till förargelse, intill Christi dag; |
| 11 | Uppfyllde med rättfärdighetenes frukt, hvilken genom Jesum Christum kommer till Guds pris och lof. |
| 12 | Jag vill att I veta skolen, käre bröder, att det med mig skedt är, det är mer kommet Evangelio till framgång; |
| 13 | Så att mina bojor äro uppenbara vordna i Christo, öfver hela Rådhuset, och när alla andra; |
| 14 | Och att månge bröder i Herranom, styrkte af minom bojom, äro dess dristigare vordne till att tala ordet utan räddhåga. |
| 15 | Somlige predika ock Christum för afunds och trätos skull, och somlige uti en god mening. |
| 16 | De förre predika Christum af kif, och icke renliga; menandes dermed föröka bedröfvelsen till mitt fängelse; |
| 17 | Men de sednare af kärlek, vetandes att jag här ligger till Evangelii försvarelse. |
| 18 | Hvad äret då? Att ju Christus förkunnad varder, i hvad måtto det ske kan, antingen af tillfälle, eller sannskyldeliga; deraf fröjdar jag mig, och jemväl fröjda vill. |
| 19 | Ty jag vet, att det kommer mig till salighet, genom edra bön, och Jesu Christi Andas tillhjelp; |
| 20 | Såsom jag visserliga väntar och förhoppas, att jag uti ingen ting skall till blygd komma; utan med all frihet, såsom alltid, så ock nu, måtte Christus afhållen varda i minom lekamen, ehvad det är genom lif, eller genom död. |
| 21 | Ty Christus är mitt lif, och döden är min vinning. |
| 22 | Men efter det, att lefva i köttet, tjenar mer till att göra frukt, så vet jag icke hvilket jag utvälja skall; |
| 23 | Ty både delarne ligga mig hårdt uppå. Jag åstundar skiljas hädan, och vara när Christo; hvilket ock mycket bättre vore; |
| 24 | Men det är mer nödtorftigt blifva i köttet för edra skull. |
| 25 | Och vet jag visserliga, att jag skall blifva, och med eder allom vara, eder till godo, och till trones fröjd; |
| 26 | På det I mågen storliga berömma eder af mig i Christo Jesu, genom min igenkommelse till eder. |
| 27 | Allenast vandrer såsom Christi Evangelio värdt är; att hvad jag heldre kommer och får eder se, eller frånvarandes får höra om eder, att I blifven ståndande uti enom anda och ene själ, samt med oss kämpande uti Evangelii tro; |
| 28 | Och uti ingen ting förskräcken eder för edra motståndare, hvilket dem är ett tecken till förtappelse; men eder till salighet, och det af Gudi. |
| 29 | Ty eder är gifvet för Christo, icke allenast att I tron på honom, utan jemväl liden för hans skull; |
| 30 | Hafvande samma stridena, som I sågen i mig, och I nu hören om mig. |
