| 1 | Paulus, Jesu Christi Apostel, efter Guds vår Frälsares och Herrans Jesu Christi befallning, den vårt hopp är, |
| 2 | Timotheo, minom rättsinniga son i trone: Nåd, barmhertighet, frid af Gudi vårom Fader, och af Jesu Christo vårom Herra. |
| 3 | Såsom jag bad dig, att du skulle blifva qvar i Epheso, då jag for in i Macedonien, så gör ock; att du må bjuda somligom, att de ingen annan lärdom efterfölja; |
| 4 | Och ingen akt gifva på fabler och slägtregister, de ingen ända hafva, och åstadkomma spörsmål, mer än förbättring till Gud, i trone. |
| 5 | Ty hufvudsumman af budet är kärleken af ett rent hjerta, och af ett godt samvete, och af en oskrymtad tro; |
| 6 | Ifrå hvilken somlige hafva farit ville, och äro omvände till onyttigt sqvaller; |
| 7 | Och vilja vara mästare i Skriften, och förstå icke hvad de säga, eller hvad de hålla. |
| 8 | Vi vete väl att lagen är god, då man henne rätteliga brukar. |
| 9 | Vetandes, att dem rättfärdiga är ingen lag satt; utan orättfärdigom, och olydigom, ogudaktigom, och syndarom, oheligom, och oandeligom, fadermördarom och modermördarom, mandråparom, |
| 10 | Bolarom, drängaskändarom, menniskotjufvom, ljugarom, menedarom; och hvad annat sådant är, det en helsosam lärdom emot faller; |
| 11 | Efter dens saliga Guds härliga Evangelium, hvilket mig betrodt är. |
| 12 | Och jag tackar vårom Herra Christo Jesu, som mig hafver gjort mägtig, och räknat mig trogen, och satt i det ämbetet; |
| 13 | Jag, som tillförene var en försmädare, och en förföljare, och en våldsverkare; men mig är barmhertighet vederfaren; ty jag hafver det gjort ovetandes, i otro. |
| 14 | Men vårs Herras nåd hafver dess mer öfverflödat, genom trona och kärleken, i Christo Jesu. |
| 15 | Det är ett fast ord, och i alla måtto väl värdt att man det anammar, att Christus Jesus är kommen i verldena, till att frälsa syndare; ibland hvilka jag är den förnämligaste. |
| 16 | Men mig är vederfaren barmhertighet, på det Jesus Christus skulle på mig förnämligast bevisa alla långmodighet, dem till efterdöme, som på honom tro skulle till evinnerligit lif. |
| 17 | Men Gudi, den eviga Konungenom, oförgängligom, osynligom, allena visom, vare pris och ära, i alla evighet. Amen. |
| 18 | Detta budet befaller jag dig, min son Timothee, efter de förra Prophetier om dig, att du brukar dig deruti som en god krigsman; |
| 19 | Hafvandes trona, och godt samvet; hvilket somlige hafva bortdrifvit, och äro skeppsbrutne vordne i trone; |
| 20 | Af hvilkom är Hymeneus, och Alexander, hvilka jag Satane antvardat hafver; på det de skulle lära icke mer försmäda. |
