| 1 | Så förmanar jag nu, att man för all ting hafver böner, åkallan, förböner och tacksägelser, för alla menniskor; |
| 2 | För Konungar, och för alla Öfverhet; på det vi måge lefva uti ett roligit och stilla lefverne, i all Gudaktighet och ärlighet. |
| 3 | Ty sådant är godt och tacknämligit för Gudi, vårom Frälsare; |
| 4 | Som vill att alla menniskor skola frälste varda, och till sanningenes kunskap komma. |
| 5 | Ty det är en Gud, och en Medlare emellan Gud och menniskor, nämliga den menniskan Christus Jesus; |
| 6 | Hvilken sig sjelf gifvit hafver för alla till återlösen, att sådant skulle i sin tid predikadt varda. |
| 7 | Der jag ock uti skickad är en Predikare och Apostel; jag säger sanningen i Christo, och ljuger icke, Hedningarnas lärare i trone och sanningene. |
| 8 | Så vill jag nu, att männerna bedja i all rum, och upplyfta heliga händer, utan vrede och tvekan; |
| 9 | Sammalunda ock, att qvinnorna pryda sig i höfveligom klädebonad, med blygaktighet och kyskhet; icke med flätadt hår, eller guld, eller perlor, eller kostelig klädnad; |
| 10 | Utan, såsom de qvinnor höfves som gudaktighet bevisa, med goda gerningar. |
| 11 | En qvinna låte lära sig i stillhet, med all underdånighet. |
| 12 | Men qvinnone städer jag icke, att hon andra lärer; och icke heller råder öfver mannen, utan vare i stillhet. |
| 13 | Ty Adam vardt först skapad, och sedan Eva; |
| 14 | Och Adam vardt icke bedragen; utan qvinnan vardt bedragen, och kom öfverträdelsen åstad. |
| 15 | Men hon varder likväl salig, genom barnsbörden, om hon blifver i trone, och kärlekenom, och i helgelse, med kyskhet. |
