| 1 | Men Anden säger klarliga, att i yttersta tiderna skola somlige falla ifrå trone, hållande sig intill bedrägeliga andar och djeflalärdom; |
| 2 | Genom dem som med skrymteri tala lögn, och hafva brändt tecken i sin samvet; |
| 3 | Och förbjuda ägtenskap; bjuda skona maten, som Gud skapat hafver till att taga med tacksägelse, dem trognom, och dem som hafva förstått sanningena. |
| 4 | Ty allt det Gud skapat hafver är godt, och intet bortkastandes, som med tacksägelse taget varder. |
| 5 | Ty det varder helgadt genom Guds ord och bönen. |
| 6 | När du sådant gifver bröderna före, så blifver du en god Jesu Christi tjenare; såsom du uppfödder äst i trones ordom, och god lärdom, med hvilken du alltid varit hafver. |
| 7 | Men oandeliga och kärlingafabler låt fara; men öfva dig sjelf till gudaktighet. |
| 8 | Ty lekamlig öfning är föga till nytto; men gudaktighet är nyttig till all ting, och hafver löfte om detta lifvet, och det tillkommande. |
| 9 | Det är ju ett fast ord, och i alla måtto väl värdt att man det anammar. |
| 10 | Ty derpå arbete vi ock, och vardom försmädde, att vi hoppas på lefvandes Gud, som är alla menniskors Frälsare, men besynnerliga deras som tro. |
| 11 | Sådant bjud, och lär. |
| 12 | Ingen förakte din ungdom; utan var dem trognom en eftersyn, i ord, i umgängelse, i kärlek, i andanom, i trone, i kyskhet. |
| 13 | Håll på att läsa, förmana, lära, tilldess jag kommer. |
| 14 | Försumma icke den gåfvo som i dig är, den dig gifven är genom prophetien, med Presternas händers åläggning. |
| 15 | Detta akta; blif deruti; på det din förbättring må hvarjom manne uppenbar varda. |
| 16 | Haf akt på dig sjelfvan, och på lärdomen; blif i dessa stycker; ty om du så gör, frälsar du dig sjelfvan, och dem som dig höra. |
