| 1 | Denne Melchisedek var Konung i Salem, högsta Guds Prest; den Abrahe mötte, då han igenkom ifrå den Konungaslagtning, och välsignade honom; |
| 2 | Hvilkom ock Abraham gaf tionde af all ting. Först uttolkas han, rättvisones Konung; men sedan är han ock Salems Konung, det är fredsens Konung; |
| 3 | Utan fader, utan moder, utan slägt; och hafver hvarken begynnelse på dagarna, eller ända på lifvet; men han är lik vorden vid Guds Son, och blifver Prest i evighet. |
| 4 | Men ser, huru stor den är, som ock Abraham Patriarchen gaf tionde af bytet. |
| 5 | Men Levi söner, då de Presterskapet anamma, hafva befallning taga tiond af folket, det är, af sina bröder, efter lagen; ändå de ock af Abrahams länder komne äro. |
| 6 | Men den, hvilkens slägte icke räknas ibland dem, han tog tiond af Abraham, och välsignade honom som löftet hade. |
| 7 | Nu nekar det ingen, att det som mindre är, tager välsignelse af det som större är. |
| 8 | Och här taga de menniskor tiond, som dödelige äro; men der han, som betygas om, att han lefver. |
| 9 | Och, om jag så säga skall: Levi, som tiondena plägar taga, vardt ock tiondad i Abraham; |
| 10 | Ty han var ändå i sins faders länder, då Melchisedek honom mötte. |
| 11 | Är nu fullkomlighet skedd genom det Levitiska Presterskapet, ty derunder fick folket lagen; hvad behöfde sägas, att en annar Prest uppkomma skulle, efter Melchisedeks sätt, och icke efter Aarons sätt? |
| 12 | Ty der Presterskapet förvandladt varder, der måste ock lagen förvandlas. |
| 13 | Ty den som detta sägs om, är af ett annat slägte, af hvilko aldrig någor skötte altaret. |
| 14 | Ty det är ju uppenbart, att vår Herre är kommen af Juda slägte; till hvilkens slägte Moses intet talat hafver om Presterskapet. |
| 15 | Och är det ännu klarare, medan en annar Prest efter Melchisedeks sätt uppkommer; |
| 16 | Hvilken icke är gjord efter köttslig budords lag, utan efter oändelig lifs kraft. |
| 17 | Ty han betygar: Du äst en Prest evinnerliga, efter Melchisedeks sätt. |
| 18 | Ty dermed sker, att den förra lag afkommer, för hennes svaghet och onyttos skull. |
| 19 | Ty lagen kunde intet göra fullkomligit; och varder ett bättre hopp infördt, genom hvilket vi nalkoms Gudi. |
| 20 | Och så mycket mer, att det icke skedde utan ed; ty de förre äro utan ed Prester vordne; |
| 21 | Men denne med ed, genom den som sade till honom: Herren svor, och det skall icke ångra honom: Du äst en Prest evinnerliga, efter Melchisedeks sätt. |
| 22 | Så mycket bättre Testament hafver Jesus uträttat. |
| 23 | Och de förre äro månge Prester vordne; derföre att döden lät dem icke blifva; |
| 24 | Men denne, efter han blifver evinnerliga, hafver ett oförgängeligit Presterskap. |
| 25 | Hvarföre han ock kan evinnerliga saliga göra dem, som genom honom komma till Gud, och lefver alltid, och beder alltid för dem. |
| 26 | Ty en sådana öfversta Prest höfdes oss hafva, den der helig vore, oskyldig, obesmittad, skild ifrå syndare, och högre än himmelen; |
| 27 | Hvilken icke dageliga behöfde, såsom de andre öfverste Prester, först för sina egna synder offra, och sedan för folkens synder; ty han gjorde det ena reso, då han sig sjelf offrade. |
| 28 | Ty lagen sätter menniskor till öfversta Prester, som svaghet hafva; men edsens ord, som efter lagen sagdt är, det sätter Sonen evig och fullkomlig. |
