| 1 | Presterna, som äro ibland eder, förmanar jag, som ock är en Prest, och vittne till Christi pino, och delaktig i den härlighet som uppenbaras skall: |
| 2 | Föder Guds hjord, som är ibland eder; och hafver akt på honom, icke nödige, utan sjelfviljande; icke för slem vinnings skull, utan af en god vilja; |
| 3 | Icke heller såsom herrar öfver sitt folk; utan varer hjordenom till efterdömelse. |
| 4 | Och sedan, då öfverste Herden uppenbar varder, skolen I undfå härlighetenes ovanskeliga krona. |
| 5 | Sammalunda I unge, varer dem gamlom underdånige. Varer alle inbördes hvarannan underdånige, och håller eder hårdt vid ödmjukhetena; ty Gud står emot de högfärdiga, men de ödmjuka gifver han nåd. |
| 6 | Så ödmjuker eder nu under Guds mägtiga hand, på det han eder upphöjer i sinom tid. |
| 7 | Alla edra omsorg kaster på honom; ty han hafver omsorg om eder. |
| 8 | Varer nyktre, och vaker; ty edar fiende, djefvulen, går omkring såsom ett rytande lejon, och söker hvem han uppsluka må. |
| 9 | Står honom emot, stadige i trone; och veter, att samma vedermöda vederfars edra bröder i verldene. |
| 10 | Men Gud, som all nåd kommer af, den eder kallat hafver till sin eviga härlighet i Christo Jesu, han fullborde eder, som en liten tid liden, styrke, stödje och stadfäste; |
| 11 | Honom vare ära, och magt evinnerliga. Amen. |
| 12 | Med edar trogna broder Silvanus, som jag menar, hafver jag eder tillskrifvit med få ord, förmanandes och betygandes, att detta är den rätta Guds nåd, som I uti stån. |
| 13 | Helsar eder den församling i Babylonien, utvald lika med eder; och min son Marcus. |
| 14 | Helser eder inbördes med kärlekens kyss. Frid vare med eder allom, som äro i Christo Jesu. Amen. |
