| 1 | Mine käreste, I skolen icke tro hvar och en anda; utan pröfver andarna, om de äro af Gudi; ty månge falske Propheter äro utgångne i verldena. |
| 2 | Derpå skolen I känna Guds Anda; hvar och en ande, som bekänner att Jesus Christus är kommen i köttet, han är af Gudi. |
| 3 | Och hvar och en ande, som icke bekänner att Jesus Christus är kommen i köttet, han är icke af Gudi; och det är Antichrists (ande), af hvilkom I hafven hört att han skulle komma, och är nu allaredo i verldene. |
| 4 | Kära barn, I ären af Gudi, och hafven öfvervunnit dem; ty den som är i eder, han är större än den som är i verldene. |
| 5 | De äro af verldene; derföre tala de af verldene, och verlden hörer dem. |
| 6 | Vi ärom af Gudi. Den som känner Gud, han hörer oss; den som icke är af Gudi, han hörer oss intet. Deraf känne vi sanningenes Anda, och villones anda. |
| 7 | Mine käreste, älskom oss inbördes; ty kärleken är af Gudi, och hvar och en som älskar, han är född af Gudi, och känner Gud. |
| 8 | Den som icke älskar, han känner icke Gud; ty Gud är kärleken. |
| 9 | Derpå är Guds kärlek till oss uppenbar vorden, att Gud hafver sändt sin enda Son i verldena, att vi skolom lefva genom honom. |
| 10 | Deruti står kärleken; icke det vi hafvom älskat Gud; men det han hafver älskat oss, och sändt sin Son till en försoning för våra synder. |
| 11 | Mine käreste, hafver Gud så älskat oss, så skolom ock vi älskas inbördes. |
| 12 | Ingen hafver någon tid sett Gud; om vi älskoms inbördes, så blifver Gud i oss, och hans kärlek är fullkommen i oss. |
| 13 | Derpå kännom vi, att vi blifvom i honom, och han i oss, att han hafver gifvit oss af sinom Anda. |
| 14 | Och vi sågom och betygom, att Fadren hafver sändt Sonen, verldene till en Frälsare. |
| 15 | Hvar och en som bekänner, att Jesus är Guds Son, i honom blifver Gud, och han i Gudi. |
| 16 | Och vi hafve känt och trott den kärlek, som Gud hafver till oss. Gud är kärleken; och den som blifver i kärlekenom, han blifver i Gudi, och Gud i honom. |
| 17 | Derpå är kärleken fullkommen med oss, att vi mågom hafva en förtröstning på domedag; ty såsom han är, så ärom ock vi i denna verld. |
| 18 | Räddhåge är icke i kärlekenom; utan fullkommelig kärlek utdrifver räddhågan; ty räddhågan hafver pino; men den der rädes, han är icke fullkommen i kärlekenom. |
| 19 | Älskom honom, ty han hafver först älskat oss. |
| 20 | Om någor säger: Jag älskar Gud, och hatar sin broder, han är en ljugare. Ty den der icke älskar sin broder, som han ser, huru kan han älska Gud, som han icke ser? |
| 21 | Och detta budet hafve vi af honom, att den der älskar Gud, han skall ock älska sin broder. |