| 1 | En psalm av David; till åminnelse. |
| 2 | HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede. |
| 3 | Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig. |
| 4 | Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull. |
| 5 | Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga. |
| 6 | Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull. |
| 7 | Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande. |
| 8 | Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp. |
| 9 | Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull. |
| 10 | Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold. |
| 11 | Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta. |
| 12 | Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån. |
| 13 | Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen. |
| 14 | Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun; |
| 15 | ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun. |
| 16 | Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud. |
| 17 | Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar. |
| 18 | Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig; |
| 19 | ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd. |
| 20 | Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak, |
| 21 | de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda. |
| 22 | Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig. [ (Psalms 38:23) Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning. ] |
