| 1 | En psalm, en sång för sabbatsdagen. |
| 2 | Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste, |
| 3 | att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet, |
| 4 | med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa. |
| 5 | Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk. |
| 6 | Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar. |
| 7 | En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant. |
| 8 | Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid. |
| 9 | Men du, HERRE, är hög evinnerligen. |
| 10 | Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda. |
| 11 | Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja. |
| 12 | Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig. |
| 13 | Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till. |
| 14 | Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar. |
| 15 | Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska; [ (Psalms 92:16) så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes. ] |
