| 1 | En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar. |
| 2 | Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna. |
| 3 | Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång. |
| 4 | HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag. |
| 5 | En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad. |
| 6 | Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda. |
| 7 | Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner. |
| 8 | Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt. |
| 9 | Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg. |
| 10 | Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun. |
| 11 | Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk. |
| 12 | En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst. |
| 13 | Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad. |
| 14 | Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den. |
| 15 | När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn. |
| 16 | Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver. |
| 17 | De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv. |
| 18 | Stolthet går före undergång, och högmod går före fall. |
| 19 | Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga. |
| 20 | Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN. |
| 21 | Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom. |
| 22 | En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan. |
| 23 | Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer. |
| 24 | Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen. |
| 25 | Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden. |
| 26 | Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom. |
| 27 | Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar. |
| 28 | En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense. |
| 29 | Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god. |
| 30 | Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont. |
| 31 | En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg. |
| 32 | Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad. |
| 33 | Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill. |
