| 1 | Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid. |
| 2 | Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat. |
| 3 | Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek. |
| 4 | Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa. |
| 5 | Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige. |
| 6 | Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag. |
| 7 | Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv. |
| 8 | Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen. |
| 9 | Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren. |
| 10 | HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad. |
| 11 | Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning. |
| 12 | Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära. |
| 13 | Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam. |
| 14 | Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det? |
| 15 | Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap. |
| 16 | Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store. |
| 17 | Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är. |
| 18 | Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män. |
| 19 | En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott. |
| 20 | Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda. |
| 21 | Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt. |
| 22 | Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN. |
| 23 | Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord. |
| 24 | Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder. |