| 1 | Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom. |
| 2 | Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära. |
| 3 | Då sade hans bröder till honom: »Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör. |
| 4 | Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen.» |
| 5 | Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom. |
| 6 | Då sade Jesus till dem: »Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig. |
| 7 | Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda. |
| 8 | Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad.» |
| 9 | Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen. |
| 10 | Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet. |
| 11 | Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: »Var är han?» |
| 12 | Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: »Han är en rättsinnig man», men andra sade: »Nej, han förvillar folket.» |
| 13 | Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna. |
| 14 | Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade. |
| 15 | Då förundrade sig judarna och sade: »Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?» |
| 16 | Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig. |
| 17 | Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv. |
| 18 | Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. -- |
| 19 | Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?» |
| 20 | Folket svarade: »Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?» |
| 21 | Jesus svarade och sade till dem: »En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den. |
| 22 | Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat. |
| 23 | Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk? |
| 24 | Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.» |
| 25 | Då sade några av folket i Jerusalem: »Är det icke denne som de stå efter att döda? |
| 26 | Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias? |
| 27 | Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är.» |
| 28 | Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: »Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen. |
| 29 | Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig.» |
| 30 | Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen. |
| 31 | Men många av folket trodde på honom, och de sade: »Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?» |
| 32 | Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom. |
| 33 | Men Jesus sade: »Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig. |
| 34 | I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma.» |
| 35 | Då sade judarna till varandra: »Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna? |
| 36 | Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?» |
| 37 | På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke. |
| 38 | Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger.» |
| 39 | Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad. |
| 40 | Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: »Denne är förvisso Profeten.» |
| 41 | Andra sade: »Han är Messias.» Andra åter sade: »Icke kommer väl Messias från Galileen? |
| 42 | Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde? |
| 43 | Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket, |
| 44 | och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom. |
| 45 | När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: »Varför haven I icke fört honom hit?» |
| 46 | Tjänarna svarade: »Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar.» |
| 47 | Då svarade fariséerna dem: »Haven nu också I blivit förvillade? |
| 48 | Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna? |
| 49 | Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat. |
| 50 | Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem: |
| 51 | »Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?» |
| 52 | De svarade och sade till honom: »Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.» Evangelium enligt Johannes, 8 Kapitlet [Äktenskapsbryterskan inför Jesus.] Jesus vittnar om sig själv, att han är världens ljus; undervisar och bestraffar folket. Judarna vilja stena honom. |
| 53 | [Och de gingo hem, var och en till sitt. |
